mitt fulla stöd!

Jag vill med det här inlägget visa mitt stöd för Mari Eriksson med bloggen An angel at my table.
Läs och förfasas över hur illa hon blivit behandlad!

Mitt husletande började för 5 år sedan. Som inredningsfotograf och med en passion för gamla hus hittade jag i början av sommaren exakt vad jag sökte. Ni som följt min blogg vet ju att jag bor iett funkishus som vi precis är klara med att renovera men drömmen är ju sekelskift på landet med oändliga möjligheter som kakelugnar,glasverandor och dubbeldörrar med speglar i.

Mitt yrke tar migtill så många fantastiska hus och drömmen att någon gång kunna få renovera mitt egna stora gamla hus har ständigt funnits i baktanken.Vid första besöket blev jag förälskad i det fantastiskt vackra huset. Vi på började en budresa som skulle ta 6 spänningsfyllda veckor. Totalt rör det sig om fyra månader man har närt drömmen att fåköpa huset. Under den tiden förstår ni ju att man redan har flyttat in i huset tanken. Man har gjort upp planer för renovering, handlat dörrar på loppis till vardagsrummet, hämtat offerter på renoveringosv.

Tankarna och planerna på vad man skulle göra med huset började ta form. Vi har tänkt att total renovera fastigheten. Till att börja med borra för bergvärme, sätta in vattenfilter förhela fastigheten, bygga ett helt nytt kök på nedre botten genom att ta ner en vägg till pentryt, göra om köket däruppe till ett badrum, bygga en glasveranda på framsidan,anlägga en stor köksträdgård med växthus osv osv. I växthuset skulle man kunna sitta och fika på sommaren allt för dom som skulle komma och hyra in sig. Det finns ett gammalt utedass på tomten den skulle renoveras och använts som ett förråd. Jag är en hängiven trädgårdsmästare hundratals rosor, klematis, hortensia och pioner skulle planteras. Här skulle den lokala trädgårdsföreningen träffas om det inte finns någon kan man starta en.

Huset är en gammal församlingsgård och vi förstod församlingens önskan att fortsätta ha en naturlig samlingsplats i huset. Vi fortsätter gärna med midsommar firanden och att hyraut nedrebotten till församlingen och andra lokala föreningar som önskar.Jag skulle använda hela huset som en studio och även hyra ut det som en lifestyle hyrstudio till andra fotografer.Allt främjar byn och bygden. Till kunderna i hyrstudion skulle en lokal cateringfirma engageras.Jag hade även tänkt att bygga ett gästhus på tomten för min familj som finns utspridda i andra länder som Usa och Frankrike och kommer långväga. Samt även ha en bed and breakfast verksamhet.På sikt finns även planer på en gårdsbutik med försäljning av inredning och andra lokala produkter.

Vi vann budgivningen och skulle skriva fyra dagar senare. Jag gladdes enormt. Då får jag chock beskedet att dom som hade förlorat budgivningen hade skrivit ett brev tillkyrkan och berättat att dom ändå ville köpa huset. Då fick även vi en chans att skriva om oss själva och våra planer för fastigheten och det gjordes således. Det enda vi intekunde matcha den andra familjen med var att vi inte kom från bygden.Vi bor i en stad en timme därifrån och har därför ingen aning om att skriverier börjat under sommaren i lokal press och att man börjat höra av sig till kyrkan i fallet.På det hela taget verkar det som att det varit en infekterad debatt.

Jag ringde även själv för att prata med politikerna som skulle fatta beslutet om vem som skulle få köpa huset. Dom sa att det inte skulle spela någon roll att vi inte kom frånstan. Men det gjorde det.

Efter att ett mötet hade skett där dom två familjerna skulle diskuterades fick vi reda på att vi hade förlorat huset på grund av att vi inte kom från bygden. Jag förstår själv att detväger tungt att dom känner folk i byn men man lär ju känna varandra efterhand.Vi la då ett ännu högre bud på fastigheten dagen efter att mötet ägt rum i hopp om att det skulle locka till ett beslut i vår favör. Den dagen fick dom andra skriva på kontraktetfick jag höra i efterhand. Nu är ju pengar inte allt men varför skall jag offras bara för att man inte orkar höra vad den andra personerna menar att göra med fastigheten. Vi hade inte samma chanseratt få huset, vi var inte med på spelplanen vi visste ju faktiskt inte ens om att det fanns en spelplan!

Det känns som att man har förts lite bakom ljuset. Man har slagits mot något som man inte har förstått och haft någon som helst chans att möta eftersom man inte vetat om någonting.Varför har jag bjudits in på något som jag inte hade en sportslig chans att vinna bara för att jag inte bor i grannbyn. Varför bjuda ut huset på Hemnet som hela Sverige kan se när man inte vill sälja tillnågon utanför församlingen.Jag känner mig väldigt dåligt behandlad av dom kyrkligt förtroende valda i kommunen. Vill poängtera att tjänstemännen på kyrkan har bemött mig på ett exemplariskt sätt. Mänskligt helt enkelt medans politikerna varit väldigt otrevliga!! Första gången jag bemöts på ett otrevligt sätt från offentligt håll i Sverige. Användes jag bara för att få ett marknadsmässigt pris?Det känns som att jag har kommit i kläm i striden mellan kyrkan och traktens innevånare. Jag förstår att kyrkan inte har råd att ha många dyra hus när dom inte används men dom måstesköta försäljningarna professionellt. Varför skall jag lida av att det är valår!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Jag kan dock förstå att traktens invånare är oroliga vad som skall hända med deras älskade församlingshem. Men vi ser inga som helst problem med att dom fortsätter att hyra in sig när dom vill.Vi är sociala och skulle tycka att det bara vore jätte trevligt. Det är ett stort hus och det räcker till för alla!!! Enda skillnaden från idag är att vi även skulle bjuda på enfantastisk miljö till kaffet! Det som gör mig så besviken är att jag aldig fick chansen att visa för traktens befolkning vem jag är innan det var försent. Jag visste ju inte ens om att det fanns en debatt om huset.

Jag hade jätte gärna träffats för dialog och berättat om mina planer för huset!Jag vet inte om detta hjälper men jag brinner så för detta hus att jag inte bara kan lägga mig utan att ens få berätta min sida av saken.

Snälla, hjälp mig i uppropet att att påverka politikerna maila hit: Monika.Qvarnstrom@svenskakyrkan.se märk mailet: Församlingshemmet Husby-Sjutoft

Säg att ni vill att ert stöd för Mari Eriksson ska vidarebefordras till ledande politiker. Monika själv har varit en ängel och hållt sig neutral och informativ henne får ni inte skälla på!!!
Bara en liten rad räcker så är jag er evigt tacksam och lovar att jag ska visa er massor med ljuv inspiration från huset i många år framåt!!!!!! Jag har precis gift mig med minälskade man efter 11 år så som smekmånad skulle vi åka ner till Frankrike och gå på marknader och förhoppningsvis kunna fylla mitt nya hem med gamla franska möbler!!!Tänk er 400 kvm ren dröm... så snälla stöd mig i min kamp.Jag blir jätte glad om alla som vill gör en post om det på era bloggar. Jag håller er uppdaterade på bloggen. Just nu ser detväldigt mörkt ut. Men hoppet är ju det sista som överger människan.... eller hur? Det ska hållas ett sista möte den 27 September så håll tummarna att det går vägen för mig.

Allt gott

Mari Eriksson