ridskoleserien

I dagens ridskoleserie besökte vi Lyckeby och deras hästar.
Banan var finurligare än den brukar, så gick igenom den extra många gånger just in case.
Några vägar som inte var helt självklara och hindren var högre och bredare än vanligt.
Lyckligtvis var min häst av den högre sorten, så när jag väl satt upp tyckes inte alls oxrarna torna upp sig likt skyskrapor, försökte jag intala mig..

Framhoppningen kändes inte alls bra, jag hittade inget stöd i stigbyglarna och kände mig jättevinglig. Hästen hoppade, men det var jttesvårt att bedöma när han skulle ta språnget, så 2 gånger av 3 hoppade han av mycket tidigare än jag färväntat vilket slutade i ännu mer vingel och obalans.
När det tillslut var jag, och ekipaget innan hade vägrat två gånger på en av de skrämmande oxrarna, var det bara att försöka förtränga nervositen.
Ska sägas att min osäkerhet uppkommit sen förrförra hopplektionen, då Bellixi vägrade en massa o jag flög av nästan fyra gånger. Förra lektionen gav jag allt för att öva bort mitt "hon kommer vägra tänk" och oron över detta och tillslut satt självkänslan där den skulle igen, men nu kom oron som sagt krypande igen vilket märktes på första hindet.
Vi kom in i alldeles för långsam galopp och när vi var 5-6 steg från kände jag att han försökte smita åt båda hållen, så jag kramade åt med skänklarna och tryckte till så han tog ett stort skutt från nästan stillastående.
Efter den missen försvann oron över att han inte skulle hoppa, så då var det bara att hålla igång, rama in och komma i rätt fart mot hindret, driva, driva driva!
När vi väl kom rätt mot ett hinder sög han tag och jag kände hur han planerade språget, riktigt cool känsla!
Efter nångra fler rymningsförsök och mer pådrivning kom vi så tillslut felfritt in i mål, var dock inte helt 100 på att det faktiskt var felfitt då han flertalet gånger funderat på att vägra/springa åt sidan.
Dagens serie slutade oavgjort.
Längtar till morgondagens hopplektion!